5 små steg framåt

Det går bättre och bättre men väääldigt långsamt om man jämför med när Clea började gå...
Men det får väl ta den tid det tar helt enkelt, man kan ju inte skynda på det hela även om man bra gärna skulle vilja...
Men idag tog hon 5 små stapplande steg framåt utan någon hjälp alls, så det var roligt. Tidigare har det max varit 3 steg innan rumpen dunkar ner i golvet. Hon är så duktig min lilla skrutta!!!
 
 

Mejas 1 årskalas den 29 September

Våran minsta juvel har hunnit bli ett år också, tänk vad tiden går. Har inte hunnit blogga om det då jag fortfarande höll på att fixa med bloggen. Så valde jag att skriva det inlägget först när jag publiserat bloggen och den var klar. Vilket borde vara nu va?!:)
 
Finns egentligen inte så mycket att skriva mer än att det var en mycket trevlig dag med mycket kärlek och bus.
Det blev inte så mycket folk som det var tänkt från början heller, viket kändes lite tråkigt men det är ju som det är ibland...
 
 
 
Födelsadagsbarnet
Meja 1 år
 
Syster får också paket såklart:)
 
Kexchoklad av moster Sara och Niklas
Mums!
 
Många paket var det.
 
 
 
 
 
Gott med kaka:)
 
Åhhh mosters tårta...
 
Smaka lite kanske.
 
 
 
Mmmm, det var gott:)
 
Tack alla ni som var med och firade våran fina Meja på hennes 1 årsdag den 29 September.
Självklart tackar vi för alla fina presenter också.
 
 

Sjuka

Idag har vi haft sjukstuga här hemma... Egentligen är det väl bara jag som är sjuk på riktigt eftersom Mejas feber beror på 1 års vaccinationen hon fick igår. Clea har hostat en del inatt så hon fick vara hemma från dagis idag när Meja hade feber och jag inte är helt 100 heller...
 
Har nu äntligen fått i mig dagens första måltid:) ja vad gör man med en febrig dotter som inte vill annat än sitta i famnen och mysa. Tiden har liksom inte funnits och i ärlighetens namn så har jag inte hunnit känna efter att jag varit hungrig heller!
Att det blivit dåligt med tid över til Cea visade hon tydligt idag, genom att klippa luggen på sig själv med Caspers tasshårs sax. Så nu har jag flyttat in den i städskrubben högt upp så förhoppningsvis ska hon inte få tag i den igen. Det som är mest jobbigt med att hon klippte luggen är ju att det är fotografering på dagis om ca 2 veckor... TYPISKT! Men inget att göra.
Så här blev resultatet iaf, syns dock inte så bra men lite ska ni nog kunna se.
 
Blundar gör hon också min lilla skitunge:)
 
Nä nu ska jag gå ner och duscha, har inte ens fått av mig pyjamasen idag.
Så då kanske ni förstår hur lite tid det funnits över till mig själv. Snart är älsklingen hemma igen också. Då bir det mys och sen sängen. Håll era tummar för att jag får sova inatt.

Orka...

Imorse vaknade änglarna kl 7 som vanligt nu för tiden.
Själv är jag inte lika pigg som dom just då men det blir bara bättre och bättre för vaje dag som går.
Så snart har väl även jag vant mig vid att morgonen startar kl 7:)
Men idag tog jag mig i kragen, strax före kl 9 serverades frukost för mig och Clea.
Sen satte jag mig ner och funderade ut vad vi ska äta ikväll när Fredrik kommer hem.
OBS Hör inte till vanligheterna, i vanliga fall bestämmer jag vad vi ska äta när magen börjar kurra, vilket inte brukar bli så bra.
Så för en gångs skull tänkte jag vara lite förutseende, så jag passade även på att bestämma mat till imorgon kväll.
(Hmm jag måste slagit huvudet någonstans)
Så idag blir det en kycklinggryta och imorgon blir det Lasange!
Så när maten är bestämd klär jag på ungarna och traskar upp till affären i snövädret.
när vi åter är hemma igen ställer jag in kassarna och hund för att gå ut och leka med Clea i snön en stund.
Överlycklig liten flicka springer runt i snön och det är så roligt att se.
Tråkigt att det inte finns någon riktigt lekpark här bara som vi kunde leka i, men hon är nöjd med det lilla så bara att få gå lite i snön gjorde henne lycklig.
En lycklig dotter ger en lycklig mamma:)
Så innan klockan hunnit bli 11 så har vi gjort morgon handlat och varit ute och lekt!!!
Ivanliga fall brukar jag fundera på att klä på mig vid den tiden, men det känns så skönt så vi får nog göra detta till en vana då både jag och ungarna blir mycket piggare och gladare.

Till något helt annat så MÅSTE vi verkligen hitta ett annat boende snart för detta går inte längre, Meja har tydligen bestämmt sig för att vara vaken några timmar nattetid. Hon får mat men sen vill hon inte somna om så hon ligger där bredvid och berättar alla sina prutthistorier hon bara kan, och jag kan inte somna!
Endera får vi rensa ut klädkammaren och ställa in hennes säng där eller så får jag flytta ut i vardagsrummet ch sova på soffan. Hon är inte missnöjd utan glad och pigg som en lärka och ligger där och kvittrar.
Men även om hon är pigg och glad så vill jag sova men det är totalt omöjligt.
I landsproblem kanske men för mig är det faktiskt ett stort problem!

Nu sover mina guldklimpar lite middag och jag ska väl lägga huvudet på kudden en stund jag med hade jag tänkt.


Stora lillhjärtat

Hon växer så det knakar lilla förken bus.
Vuxit 3 cm på en månad och ökat 1 kg.
Känns som hon snart vuxit om mig, eller iaf vuxit om Clea...
Tänk att det kan vara så stor skillnad på våra små änglar i storlek och vikt vid samma ålder.

Har föresten slutat ammat nu också, sedan i fredags.
Så nu är det ersättning som gäller.
Måste faktiskt erkänna att det är lite skönt att slippa amningen, man kan komma undan på ett helt annat sätt, nu kan jag åka iväg en kväll utan att behöva ha henne med om det skulle vara så.
Men nu är ju jag så hemmakär så jag är ju sällan ute på något själv men jag vet att jag kan om jag vill iaf:)
Tycker att det är mycket mysigare att mataa med flaska än att amma, vet att iaf min mor kommer dumförklara mig när jag säger så men det är faktiskt så jag känner precis som jag inte vill vara gravid igen men föda barn igen har jag ingenting emot. (Är det något fel på mig kanske??)
Tyvärr går det ju inte ihop i slutändan så jag får väl kanske kämpa mig igenom en graviditet om jag ska få chansen att föda barn igen.

Har idag äntligen fått iväg ett mail till banksnubben så nu får vi bara hoppas och vänta på domen:S
Håll alla tummar och tår för oss!



Meja 4 Månader

Vikt: 8245 gram
Längd: 67,5 cm


Min älskade lilla flicka vad du växer fort.


74

Idag var vi på bvc och lillhjärtat har gått upp i vikt till 7180g
Längden har vi ökat ut med 3 cm så nu är hon 64,5 cm
Inte konstigt att kläderna blir mindre hela tiden.
Nu har vi iaf gått upp till storlek 74... Tänk vilken skillnad det är på barnen.
Clea hade storlek 74 när hon var 5 månader gammal och Meja är bara 3 månader!
Jaja hon följer iaf kurvan jättefint:)
Blev vaccination idag för lillhönan också:( jag gillar inte sprutor, men det gick ju bättre än vad jag trodde.
Inte alls lika mycket skrik som Clea vid första vaccinationen.
Tack svärmor för att du följde med och skjutsade oss.

Nej nu ska jag och Fredrik lägga oss och glo på tv innan det är dags för sängen, Så skönt att Fredrik blir hemma med oss i 3 dagar nu.
Men tro det eller ej, första veckan själv med barnen har gått riktigt bra!
Så vi får hoppas att det fortsätter så.
Herr överförmyndare bjöd på pizza idag också:)
Det gillas MYCKET!
Mer pizza åt mig tack:)

Nej tv var det ja.
God natt!


Förlossningsberättelse

Den 29 September kl 9.00 skulle vi infinna oss på specialistmödravården på Falu lasarett.
Började med att en BM tog ett blodtrycket och sedan satte en CTG kurva på mig som jag fick ligga med i en ½ timme.
Allt verkade bra med både mig och bebis så nästa steg var att en läkare skulle göra en undersökning för att kontrollera livmodertappens mognad.
Tappen var fortfarande lite bakåtböjd men väldigt mjuk, så dom bestämde sig för att sätta en bardkateter på mig, för er som inte vet vad det är kan jag säga att det är en kateter som som läkaren för upp i livmoderhalsen.
Längst ut på katetern finns en liten ”ballong” som man fyller upp med vatten.
Den ska man sedan dra i med en halvtimmes mellanrum, så den tejpas fast på insidan av låret och så får man själv dra i den så den trycker neråt och spänna fast den på låret igen efter en halvtimme.
Detta gör man för att få livmoderhalsen att öppna sig lite, och när öppningen blivit tillräckligt stor så trillar ”ballongen” ut och då kan man ta hål på fosterhinnorna.


Kl 10.05 var katetern satt och det var dags att röra sig vidare till BB avdelningen (Avd 37 Oförlösta avdelningen) där vi fick ett rum att vara på om vi ville.
Vi hade dock inte någon vidare lust att sitta inne på ett rum när det var så fint väder ute så vi bestämde oss för att ta en liten promenad i parken istället tills det var dags att spänna katetern.
Efter promenaden hämtade vi väskorna som vi lämnat kvar i bilen och gick upp på rummet där lunchen väntade. Efter lunchen tog vi fram datorn och började se ett avsnitt av lyxfällan. Kl 12.38 trillar katetern ut BM kommer och kör en ny CTG kurva och sätter en nål på mig.


Kl 13.15 blir vi förflyttade upp till förlossningen, där dom kopplar på CTG kurvan igen, och gör en ny undersökning.
Jag är öppen 2cm men tappen är fortfarande bakåtböjd så dom får kämpa en liten stund innan dom kommer åt att ta hål på hinnorna.
Men kl 13.40 får dom hål på hinnorna, oj vilken otäck känsla det bara rinner och rinner varmt vatten.
Känns som att man kissar på sig och kan inte få stopp på det:)



(Sitter glatt och äter godis och inväntar värkar)
Kl 14.08 får jag första värken, och då börjar jag äntligen känna att det är på riktigt.


(Första värken avklarad)
 Kl 15.11 kopplar dom på värkförstärkande eftersom värkarna inte är så täta och kraftiga.
Kl 16.15 kommer en läkare in och tar ett laktat på bebis eftersom CTG kurvan blir sämre men provet visade 1,60 så det var ingen fara.
Kl 16.25 får jag krystvärkar och börjar krysta och 5 minuter senare alltså kl 16.30 är Meja ute:)


(Äntligen är hon ute)
 Denna gången vart det bara 2 krystningar innan Meja kom och med Clea behövdes 3 krystningar.
Denna gången behövde jag inte sys heller tack och lov, det är inte skönt att bli syd när man fött barn, jag lovar! Även om det bara var 1 stygn med Clea så kändes det…

Ja det var väl det hela:)
Nu ska jag inta sängen natti natti!


Lika??

Halloj!
Nu skriver jag ett kort inlägg här för det har jag inte gjort på ett tag...
Haft en del annat för mig:)

Meja och vi har börjat få lite rutiner på vardagen nu och vi har börjat lära känna varandra ganska bra:)
Det tar ju faktiskt lite tid innan man lär känna varandra, men det går riktigt bra nu.
Så fort Meja kom ut tyckte vi att hon var så lik sin storasyster Clea men det var vi tydligen helt ensamma om.
Vi tycker fortfarande att som är väldigt lika men dom enda som vill hålla med oss är min mormor och Fredriks mormor.
Så nu lägger jag upp en bild här där dom
är ungefär lika gamla så vad tycker ni?

Visst dom är inte tvillingar men nog fasiken är dom lika, eller?

Bilden på Clea är inte heller den bästa men ni ser lite iaf.


Clea till vänster och Meja till höger

Clea har iaf accepterat att hon fått en syster  nu och det går riktigt bra, hon är så snäll, klappar och pussar på henne.
När Meja gråter eller skriker går hon dit hon ligger och klappar lite på henne och försöker ge henne nappen:) Hon har börjat säga schh åt henne också och det är så gulligt:)

Ojoj vad klockan tickar! 
Dags att sova.

Hej så länge!
 


Äntligen är hon här!

Äntligen är våran andra dotter här!
Meja föddes idag torsdag 29/9 kl 16.30.
3960 gram och 52 cm lång.

Skriver mer och lägger upp bild senare när jag orkar.

Bye!


RSS 2.0