Livet som tvåbarnsmamma

Jag har alltid funderat och tänkt att jag ska skaffa mig ett par träskor, men jag vill inte ha dom vanliga tråkiga utan några med det lilla extra på.
Nu har jag äntligen hittat dom:) Min BM på förlossningen hade ett par jättesnygga och naturligtvis glömde jag fråga henne vart hon köpt dom...
Men nu har jag lyckats luska fram en butik på nätet som säljer dom!
Hittade dock inget pris på dom så jag får helt enkelt fråga dom.
Så här ser dom ut iaf.


Är dom inte söta?!

(Bild lånad från www.keyexab.se)

Nu ska jag äntligen få sova, för nu har båda ungarna äntligen somnat!
Jobbigt när man är helt färdig som människa och bara vill sova men man har en unge som inte är ett dugg trött.
Bara att härda ut när man är förälder är jag rädd:)

♥Imorgon är det fredag igen och det är härligt, mys med hela familjen♥

Godnatt!

Den 29 September kl 9.00 skulle vi infinna oss på specialistmödravården på Falu lasarett.
Började med att en BM tog ett blodtrycket och sedan satte en CTG kurva på mig som jag fick ligga med i en ½ timme.
Allt verkade bra med både mig och bebis så nästa steg var att en läkare skulle göra en undersökning för att kontrollera livmodertappens mognad.
Tappen var fortfarande lite bakåtböjd men väldigt mjuk, så dom bestämde sig för att sätta en bardkateter på mig, för er som inte vet vad det är kan jag säga att det är en kateter som som läkaren för upp i livmoderhalsen.
Längst ut på katetern finns en liten ”ballong” som man fyller upp med vatten.
Den ska man sedan dra i med en halvtimmes mellanrum, så den tejpas fast på insidan av låret och så får man själv dra i den så den trycker neråt och spänna fast den på låret igen efter en halvtimme.
Detta gör man för att få livmoderhalsen att öppna sig lite, och när öppningen blivit tillräckligt stor så trillar ”ballongen” ut och då kan man ta hål på fosterhinnorna.

Kl 10.05 var katetern satt och det var dags att röra sig vidare till BB avdelningen (Avd 37 Oförlösta avdelningen) där vi fick ett rum att vara på om vi ville.
Vi hade dock inte någon vidare lust att sitta inne på ett rum när det var så fint väder ute så vi bestämde oss för att ta en liten promenad i parken istället tills det var dags att spänna katetern.
Efter promenaden hämtade vi väskorna som vi lämnat kvar i bilen och gick upp på rummet där lunchen väntade. Efter lunchen tog vi fram datorn och började se ett avsnitt av lyxfällan. Kl 12.38 trillar katetern ut BM kommer och kör en ny CTG kurva och sätter en nål på mig.

Kl 13.15 blir vi förflyttade upp till förlossningen, där dom kopplar på CTG kurvan igen, och gör en ny undersökning.
Jag är öppen 2cm men tappen är fortfarande bakåtböjd så dom får kämpa en liten stund innan dom kommer åt att ta hål på hinnorna.
Men kl 13.40 får dom hål på hinnorna, oj vilken otäck känsla det bara rinner och rinner varmt vatten.
Känns som att man kissar på sig och kan inte få stopp på det:)


(Sitter glatt och äter godis och inväntar värkar)
Kl 14.08 får jag första värken, och då börjar jag äntligen känna att det är på riktigt.


(Första värken avklarad)
 Kl 15.11 kopplar dom på värkförstärkande eftersom värkarna inte är så täta och kraftiga.
Kl 16.15 kommer en läkare in och tar ett laktat på bebis eftersom CTG kurvan blir sämre men provet visade 1,60 så det var ingen fara.
Kl 16.25 får jag krystvärkar och börjar krysta och 5 minuter senare alltså kl 16.30 är Meja ute:)


(Äntligen är hon ute)
 Denna gången vart det bara 2 krystningar innan Meja kom och med Clea behövdes 3 krystningar.
Denna gången behövde jag inte sys heller tack och lov, det är inte skönt att bli syd när man fött barn, jag lovar! Även om det bara var 1 stygn med Clea så kändes det…

Ja det var väl det hela:)
Nu ska jag inta sängen natti natti!

Halloj!
Nu skriver jag ett kort inlägg här för det har jag inte gjort på ett tag...
Haft en del annat för mig:)

Meja och vi har börjat få lite rutiner på vardagen nu och vi har börjat lära känna varandra ganska bra:)
Det tar ju faktiskt lite tid innan man lär känna varandra, men det går riktigt bra nu.
Så fort Meja kom ut tyckte vi att hon var så lik sin storasyster Clea men det var vi tydligen helt ensamma om.
Vi tycker fortfarande att som är väldigt lika men dom enda som vill hålla med oss är min mormor och Fredriks mormor.
Så nu lägger jag upp en bild här där dom är ungefär lika gamla så vad tycker ni?

Visst dom är inte tvillingar men nog fasiken är dom lika, eller?
Bilden på Clea är inte heller den bästa men ni ser lite iaf.


Clea till vänster och Meja till höger

Clea har iaf accepterat att hon fått en syster  nu och det går riktigt bra, hon är så snäll, klappar och pussar på henne.
När Meja gråter eller skriker går hon dit hon ligger och klappar lite på henne och försöker ge henne nappen:) Hon har börjat säga schh åt henne också och det är så gulligt:)

Ojoj vad klockan tickar! 
Dags att sova.

Hej så länge!